torsdag 30 december 2010

Mazdan has left the building

Självklart med en strålande sorti. Startade utan startkablar. Skön värme i kupén. Alla lampor lyste. Precis som det ska vara när man är på sitt allra bästa humör. Tror att Mazda också kände på sig att vi var färdiga med varandra. Men lite sorgligt är det.

Hoppas och tror att de blir lyckliga tillsammans. Att få ett nytt fint batteri på vägen hem är en bra start.


2 kommentarer:

Karin sa...

Men värmen funkade väl inte på gammbilen? Eller hade du kupévärmare på nu?

mamman sa...

Hej älskling!
Det är ju så livet är, ingenting är beständigt. Vi får acceptera att det ibland är nödvändigt att lämna goda vänner bakom oss och gå vidare. Men som du vet - de fina minnena består. Oavsett lite trassel här och där med värmen, radion som inte fungerade, strömbortfall i vinterkylan...För visst var väl Mazdan ändå en riktig pärla, eller....?!
Kram mamma