Prins Orbison (varning - lååångt!)

Jag förstår att alla kanske inte riktigt hängt med i de här hästsvängarna.
Vi skulle inte köpa någon ny häst, det är helt korrekt, men nu blev vi ju fakstiskt tvungna att hämta hem Orbison. Historien om honom är lite slingrig..

Han kom till mig som min första stora häst i maj 1997, då hade han gått 1,35-hoppning och var utbildad Msv-dressyr och skulle bli min läromästare. Vi fick två jättefina säsonger och han lärde mig massor men vrickade sig i höger framkota efter att ha busat vid longering innan en hopptävling på hösten -99. Vrickningen läkte fint på två veckor men det kvarstod en initialhälta på VÄNSTER fram.. (Det hade hela tiden varit problem att få honom genom besiktningarna inför tävling om han inte var uppvärmd innan, så jag red honom alltid ett pass på morgonen innan tävling för annars tyckte besiktande veterinärerna att "han är inte halt men han rör sig lite märkligt". )

ATG-veterinären här gick igenom honom från topp till tå, ingen bedövning släckte ut hältan, han hade prickfria röntgenplåtar, linkade glatt med spetsade öron när de böjde och bände i honom. (Det finns ingen mer lätthanterlig häst..) Vilade ett halvår men blev inte ett dugg bättre utan blev istället utdömd i mars 2000. Då var han jättestel i kroppen och deprimerad av att bara hänga i hagen, så vi började rida honom igen. Det är det bästa vi gjort.

Jag vet att det låter knäppt men jag har aldrig trott att han har ont. Lillasyster tog över honom som läromästare och red även 2-dagars hoppkurser på honom, aldrig visade han mer hälta än sin vanliga 1 grad i gången, eller minsta ovilja att arbeta..Så här i efterhand antar jag att det är en rörelsestörning av något slag. Innan han flyttade från oss hann han våren innan dessutom få en till "utdömingsskada" som ATG-vet inte ens ville utreda eftersom han redan var utdömd.. Han bockade och busade under en skogstur och lyckades landa helt galet, fick (antagligen) någon större muskelbristning ovanför knät, benet var elefanttjockt och det tog några dagar med Metacam innan det svällde av så mycket att han ens kunde böja benet.. Vi tänkte att han skulle få avsluta med en fin sommar, men efter betet kom han hem som en ny häst utan minsta besvär från den skadan så vi satte igång igen och sommaren efter flyttade han till Umeå och skulle bli pensionär.

Kvinnan som köpte lovade att han aldrig skulle behöva flytta igen, men tråkiga saker kan ju inträffa och nu klarade hon inte av att behålla honom längre. Därför har han flyttat hem. Vi var lite oroliga för hur han skulle klara resan upp, han har aldrig tyckt om att transporteras och nu var han dessutom inte i kondition, men det gick bättre än förväntat. Nu står han i stallet i Ersnäs och myser med Q. Tanken är att han ska få gå på lösdrift, både för att minska risken för stela leder och för att få andas frisk luft. Förra veckan fick han vinterskor på fötterna och nästa vecka kommer en veterinär ut och går igenom honom, vi hoppas få lite goda råd om hur vi ska vårda en gammal man på bästa vis. Vi kan inte det här med gamla hästar, men vi är villiga att lära oss.